Grafisk ordlista

Förarbete

Manus
Den text som ska layoutas/sättas.

Layout
Disposition av text och bild.

Typsnitt
Bokstäver, siffror och tecken med en egen design och ett eget namn t ex Helvetica, Verdana och Times.

Satsyta
Området inom vilket texter, bilder och andra objekt ska placeras på sidan.

Marginaler
Den vita yta som omger satsytan. I böcker bör innermarginalen (in i ryggen) vara så väl tilltagen att det inte blir svårt att läsa boken därför att den innersta texten “kryper in” i vecket.

Sidhuvud
Den text man kan ha löpande på alla sidor i övre marginalen, t ex bokens titel och paginering.

Sidfot
Den text man kan ha löpande på alla sidor i undre marginalen, t ex bokens titel och paginering.

Paginering
Sidnumrering. Den kan vara placerad i sidhuvud eller sidfot, och kan vara placerad i ytterkant eller centrerat på sidan.

Bokens första sidor
En inbunden bok brukar ha dessa sidor före det egentliga innehållet:
sid 1 Tomt försättsblad (högersida)
sid 2 Tomt försättsblad (vänstersida)
sid 3 Så kallad smutstitel med boktitel i lite mindre stil (högersida)
sid 4 Tom sida (vänstersida)
sid 5 Titelsida med boktitel och författare (högersida)
sid 6 Tryckortsida med finstilt text i botten om utgivare, copyright,
tryckår, ev tryckeri och tryckort samt ISBN-nummer (vänstersida)
sid 7 Innehållsförteckning (högersida)

Försättsblad
Det blad i en trådbunden bok vars ena halva är limmad på den främre pärmens insida och den andra halvan utgör det första bladet på inlagan (se även eftersättsblad). Bladet brukar inte ha något tryck.

Eftersättsblad
Det blad i en trådbunden bok vars ena halva är limmad på den bakre pärmens insida och den andra halvan utgör det sista bladet på inlagan (se även försättsblad). Bladet brukar inte ha något tryck.

Tonplatta
Yta med en ton i 1-100% av någon tryckfärg.

Retuschering
Då en bild behandlas digitalt i t ex bildbehandlingsprogrammet Photoshop för att förbättras eller förändras.

CMYK
CMYK står för Cyan (blå), Magenta (röd), Yellow (gul) och Keycolor (svart). Dessa färger används vid 4-färgstryckning. När olika rastertoner trycks på varandra bildas olika färgnyanser. Om du vill ha med färgbilder i en produkt måste de vara i CMYK-läge, inte RGB-läge vilket ofta används i bilder som visas på datorskärm. Bilder sparas om från RGB till CMYK i bildbehandlingsprogrammet Photoshop. Ni kan också sända bilder i RGB-format så sparar Förlaget Boken om dem i CMYK-läge.

PMS (Pantone Matching System)
Ett system som används för att beskriva dekorfärger med olika nummer. PMS-färgerna finns i en färgguide hos t ex Matton (se www.matton.se). Vid tryckning i 1 eller 2 färger kan man välja bland alla PMS-färgerna.

RGB
RGB är ett exempel på en färgrymd där man använder ett Rött, Grönt och Blått ljus för att skapa färgnyanser på en bildskärm.
Bilder i RGB-läge måste sparas om till CMYK om de ska användas i en trycksak.

Bildupplösning
Bildupplösning är tätheten av pixlar i en bild i ppi (pixels per inch). Ju fler pixlar desto högre upplösning.

Högupplöst bild
En digital bild med en tillräcklig upplösning för det tryck som ska användas. I offset behövs minst 300 dpi för tryckning med 150 linjers raster. Fråga oss om upplösning så ger vi de aktuella uppgifterna i ert fall.

Lågupplöst bild
Bild med låg upplösning (ofta 72 ppi för visning på websidor). Den kräver mindre lagringsutrymme än en högupplöst bild, men räcker inte för tryckning.

Korrektur
Utskrift till kunden för rättning av sättningsfel och felaktig originalmontering. Vi sänder helst korrektur som PDF-filer via epost. Programvara för att läsa PDF-filer (Adobe Acrobat) kan du ladda ner utan kostnad på www.adobe.com

Digitalt förprovtryck
Ett prov på hur den färdiga trycksakens färger kommer att bli. Förprovtrycket framställs i en färgskrivare med hög upplösning och det visar nästan exakt hur tryckfärgerna kommer att bli.

Godkännande för tryckning
När kunden efter korrekturomgångar godkänner produkten för tryckning.

Format och upplaga

Format
Storleken på trycksaken. Format anges med bredd först och sedan höjd, oavsett om det är stående eller liggande format.

Ett standardformat för trycksaker är A-formatet. De vanligaste A-formaten är:
A6 105 x 148 mm
A5 148 x 210 mm
A4 210 x 297 mm
A3 297 x 420 m
Du kan få en bok i valfritt format, men vissa format är mer ekonomiska än andra med tanke på hur många boksidor man kan utvinna ur ett tryckark.

Omfång
Antal sidor i en trycksak. Ej att förväxla med antalet blad (1 blad = 2 sid). Man räknar omfång genom att ange inlaga + omslag, t ex 64 sidor + omslag.

Inbunden bok
En trådbunden bok med hårda pärmar.

“Pocketbok”
En limbunden bok med kartongpärmar, ofta med 240 g ytvikt.

Inlaga
Innehållet innanför omslaget i exempelvis en bok eller tidning.

Omslag
Trycksakens omslag. En bok har ofta titel och illustration på framsidan, en baksidestext som beskriver innehållet och ev. också författaren, samt en ryggtext med titel och författare.

Upplaga
Antal exemplar av trycksaken.

Papper

Papperskvalitéer
Det finns många olika slags papper med olika struktur och färgnyans. Om du ger ut en bok kan du välja en inlaga i olika vita nyanser men även en mild cremegul färg som många upplever som behaglig att läsa på. En sådan kvalitet heter Munken pure och är faktiskt en favorit hos oss.

Ytvikt
Papperets vikt per kvadratmeter, t.ex. 130g/m2 (skrivs 130 g).
Ytvikten för inlagan i böcker ligger ofta på 100-115 g.

Obestruket papper
Ett papper som inte har något bestrykningsskikt (se bestruket papper). Passar ofta utmärkt för böcker med bara text.

Bestruket papper
Ett papper med en speciell bestrykningssmet som är pålagd på en eller båda sidor av papperet i syfte att göra pappersytan jämnare, vilket gör att trycket blir bättre och skarpare, speciellt vid tryckning av bilder. Böcker med fotografier trycks därför oftast på bestruket papper.

Glättat papper
Ett bestruket papper som i hög hastighet löpt genom ett valsverk av stålcylindrar (kalandrerats) för att öka pappersytans jämnhet och glans. Passar bäst för konstböcker och andra mer påkostade produkter.

Kartong
Papper med högre ytvikt än 170 g.

Tryckning

Digitaltryck
Tryckmetod där originalet överförs direkt från dator till papperet. Används oftast vid upplagor upp till ca 300 ex.

Offsettryck
Tryck från en aluminiumplåt som spänts fast runt en cylinder. Tekniken bygger på en balans mellan färg och fukt där de icke färgbärande ytorna på plåten har en ytspänning som håller färgen borta, medan de färgbärande ytorna med text och bilder överförs via en gummiduk till tryckarket.
Används normalt vid upplagor över ca 300 ex.

Efterbehandling

Behandlingen av trycksaken efter tryckningen, t.ex. stansning, bigning, perforering, hålning, inplastning, falsning (vikning), klammerhäftning, limbindning, trådbindning och wire-o-(spiral)bindning.

Falsning
Tryckarken viks så att sidorna kommer i rätt ordning.

Skärning
Trycksaken skärs ner till det slutliga trycksaksformatet.

Bindning
Falsade ark sätts ihop med klammer, lim eller tråd.

Trådbindning
Bokbinderiteknik som syr ihop de falsade arken till en sammanhängande inlaga innan omslaget limmas på.

Limbindning
Bokbinderiteknik som limmar ihop de falsade arken till en sammanhängande inlaga innan omslaget limmas på.

Klammerhäftning
Bokbinderiteknik som häftar samman de falsade arken med klammer i ryggen.

Wire-o-bindning
En slags spiralbindning där man använder en spiral som är skyddad och förstärkt av plast. Denna bindningsteknik används t.ex. till manualer och kompendier.

Ytbehandling
Behandling av trycksakens yta för att skydda eller ge speciella effekter såsom t ex skyddslack/presslack, laminering och UV-lackning (matt eller blank).

Laminering
En skyddande ytbehandling som finns i både blankt och matt utförande.

UV-lackering
Maskinell lackering av trycksaken som görs efter offsettryckningen. En UV-lack kan vara blank eller matt, heltäckande eller partiell.

Prägling
En nersänkt eller upphöjd yta på trycksaken.

Perforering
En stansad linje med små skåror som gör det lätt att avskilja en del från en trycksak.

Skyddsomslag
Ett skyddande ark som viks runt de hårda pärmarna på en inbunden bok.

Övrigt

Variabelt tryck
Vid digitaltryckning kan man genom koppling till en databas göra varje exemplar av trycksaken unik med t.ex. ett personnamn (personifierat tryck).